Svar (2)

Här kommer de svar på de frågor som ställdes i tidigare bloggposter angående Ipred. Det finns personer tyckt att svaren skulle ha kommit både snabbare och tidigare.

Ipred är inte någon av mina ordinarie frågor och jag har valt att prioritera mina ordinarie uppdrag och uppgifter.

Ursprungliga bloggposter, med kommentarer/frågeställningar finns här och här.

Perty sa...
Det finns väl fler problem och frågetecken ang KB och andras öppna nätverk, Rasmus var inne på en aspekt. Just vad är en ISP? Räcknas KB som en ISP när de ger folk tillgång till internet? Gör ett internetkafé det? Hur är det med spelhallar?

Det kommer onekligen bli intressant att se hur det utvecklar sig, för tyvärr tror jag precis som många andra att detta är ett slag i luften som endast kommer gynna anonymiseringstjänster och andra grejjer så kommer polariseringen ev. öka då rättighetsorganisationerna kommer kräva mer.

I Danmark har man tydligen lagt ner att hitta fildelare genom Ipred efter som flera blivit frikända pga att de haft öppna nätverk, inte varit hemma etc.

Svar:
Det som av vissa kallas ”IPRED-lagen” är den svenska implementeringen av ”Sanktionsdirektivet” i förening med vissa nationella kompletteringar. Detta handlar om civilrätt och civilrättsliga säkerhetsåtgärder vilket ofta i debatten blandas ihop med straffrättsliga sanktioner. De svenska reglerna liksom EU-direktivet handlar om att ge rättighetshavare möjlighet att tillvarata sina intressen.

De tekniska frågorna är inte primärt relevanta av det skälet att de skadegörande handlingarna är personanknutna till fysiska personer eller juridiska personer genom olika fysiska personers agerande. De tekniska frågorna skulle kunna vara relevanta om de som sysslar med en viss verksamhet inte skulle förstå vad de håller på med. Dessutom är lagstiftningen teknikneutral, vilket bland annat kommer till uttryck genom att teniska lösningar inte omnämns i lagtexten. Således definieras inte i lagstiftningen vad som är en ISP.

den 12 mars 2009 18:38
Michael Gajditza sa...

Det du redogör för är hur ni politiker tolkat den proposition som riksdagen antog den 25/2-09. Hur praxis kommer att utvecklas och vilken tolkning som kommer att gälla, kan ingen idag säga med säkerhet innan lagen prövats i domstol.

Som du vet finns det även andra tolkningar av hur lagen är skriven så vi får se tiden an och se hur den faktiska tillämpningen till slut kommer att ske.

Det är därför av vikt att personer som sitter i auktoritetsliknande positioner, som t.ex du gör, inte för fram sina åsikter som varandes fakta, utan just åsikter.

Har du fel i din bedömning och i din åsikt så har du vilsefört människor genom att få din åsikt att framstå som ett klarlagt faktum.

Svar:
Mina ställningstaganden vilar på hur lagstiftningen har tillämpats hittills (redan före det att de nu aktuella reglerna trädde i kraft), rättsliga grundprinciper och rättspraxis. Här får man ha i åtanke att vissa av sanktionsdirektivets krav på nationell reglering inte ens har krävt nya svenska regler eftersom direktivet tillgodosetts genom befintliga regler i 15 kap. rättegångsbalken. Jag skulle nog vilja påstå att mina uttalanden vilar på solid grund.

Att jag inte skulle rätt att på ett övergripande plan uttrycka mig om hur de nu aktuella reglerna kommer att fungera i den kontext som det civilprocessuella regelverket utgör är ett mycket märklig synsätt, inte minst av det skälet att jag som politiker anser att jag ska ha grund för vad jag påstår. Om jag hade synpunkter i ett enskilt fall och yttrade mig om detta skulle detta möjligen kunna vara olämpligt. Av det skälet avstod jag vänligt men mycket bestämt att spekulera i utgången av Pirate Bay-målet under den debatt jag deltog i på Tekniska museet.

den 12 mars 2009 19:33
Anonym [1] sa...
"Om KB:s öppna nätverk stängs ned på grundval av en missbedömning av situationen"

... så får man fråga sig om lagstiftningen varit otydlig och låter sig missbedömas (om detta nu var en missbedömning). Kanske kunde lagstiftarna stifta en lag som gör det tydligt att öppna nätverk i allmänhet och Kungliga Bibliotekets verksamhet i synnerhet är laglig.

Svar:
Vill man inte förstå spelar det antagligen ingen roll hur lagstiftningen ser ut.

den 12 mars 2009 21:09
Mikael Nilsson sa...
Det låter ju fint.
Men om KB får ett kravbrev, från vilken del av KBs budget ska då pengarna tas för att bestrida detta i tingrätten?

Svar:
Skulle det bli aktuellt får KB för det första bestämma sig för om man ska bestrida kravet eller inte. Ett kravbrev bestrids inte i tingsrätten, det gör däremot ett yrkande efter att stämning utfärdats. Om KB av någon anledning skulle behöva ianspråkta egna pengar har jag inte någon som helst uppfattning om varifrån pengarna skulle tas.

den 12 mars 2009 21:34
Dennis Nilsson sa...
Vad bra att du ser på detta så positivt.

Då kanske du kan övertyga Kungliga Biblioteket (KB) att fortsätta med sitt öppna trådlösa nätverk?
Och då även bistå dem med din juridiska kompetens ifall de nu blir tvugna att svara på kravbrev från upphovsrättsjurister, och vinna en domstolsprocess. Då skulle du verkligen göra en insats för demokratin i Sverige. :-)

Det är inte tanken som räknas det är ens handlingar som räknas. Som man säger; ”En handling säger mer än 1000 ord!”

Svar:
Det är inte min uppgift att övertyga KB om vare sig det ena eller det andra och inte heller att företräda någon alldeles oavsett vad jag själv anser i sakfrågan.

den 12 mars 2009 21:52
Jerker sa...

Känner mig föranlåten att dra till med ett uttryck i tiden "Snälla, snälla, snälla, snälla!" Var är din fantasi och inlevelseförmåga? Du är van att vistas i domstolslokaler men hur tror du en vanlig svensk skulle känna inför att tvingas stå inför skranket och få sin oskuld ifrågasatt av bolagsjurister, med miljarder i ryggen och med vetskap om att förlorar jag, måste jag sälja allt jag äger och har?

Du bagatelliserar det hela och får det att verka vara något av en sport eller intellektuell utmaning, när det för de flesta skulle vara en Kafka-upplevelse: att bli dragen inför rätta för någonting man inte har har en aning om och där det diskuteras i termer långt ovanför ens huvud. Eftersom det är ett civilmål, har man ju inte rätt till en offentlig försvarare heller.

Som du nog förstått av mitt sätt att uttrycka mig, är jag ingen ungdom längre. Jag har, i de senaste tio riksdagsvalen, alltid röstat på moderaterna, eftersom jag, naivt nog, trott att de var de främsta garanterna för personlig frihet och integritet. Döm om mitt smärtsamma uppvaknande till insikt att dessa värden bedöms vara något av gammeldags griller för dagens moderater.

Beatrice Ask, lite drygt årsbarn med mig, har tidigare brunnit starkt för integritetsfrågor, men är nu blott en skugga av sitt forna jag, om ens det. När uttalade hon sig till försvar av personlig integritet senast?

Det blir Piratpartiet nästa val. Helt j..la sjukt. Jag, röstande på ett enfrågeparti... Ur led är tiden...

Svar:
Jag instämmer i integritetsaspekten och jag vet att även regeringen anser att integritetsfrågor är viktiga. I övrigt vill jag påpeka att det inte räcker med bara ett IP-nummmer. Det krävs mer för att någon ska, som du uttrycker det, hamna ”inför skranket”.

den 13 mars 2009 07:10
Anonym [4] sa...
Varför har du inte förklarat detta tidigare när otaliga politiker och företrädare för branschen sagt att så är fallet?

Kan du inte berätta mer om på vilka grunder du har denna åsikt så vi kan bedöma vem som är trovärdig? Vi har ju citat från andra politiker som inte går att tolka på annat sätt än att det bästa nog vore om öppna nät kunde stängas. KB följer bara detta.

Det är INTE ett roligt rättsläge att vara medborgare i. Man vet inte vad som gäller och man riskerar osannolika skadeståndsbelopp om man gör fel. Kommentera gärna varför vi just nu bör införa bötesbelopp i avskräckande syfte, det är vad jag förstått minst sagt ovanligt i Sverige.

Svar:
Ingen kommer att drabbas av något bötesbelopp med anledning av de regler som aktualiserats med anledning av sanktionsdirektivet, det handlar om skadestånd. Om man verkligen vill bedöma trovärdigheten avseende vissa uppgifter så får den bedömningen inte påverkas av vad man själv har för inställning i sakfrågan.

den 13 mars 2009 10:36
Anonym [5] sa...
Om en lag är så otydlig att till och med folk på Kungliga Biblioteket gör missbedömningar av situationen. Hur tror ni då att vanliga svensson ska ha en chans att förstå den.

Jag tycker att KB gör det bra som tar avstånd från detta istället för att förbi se det som de flesta gör (politiker och svensson)

Svar:
Om jag ska göra en liknelse är svaret att den som inte förstår att man inte får köra fortare än vad som är tillåtet enligt rådande hastighetsbegränsning får betala böter och blir kanske även av med körkortet. En annan sak är att många människor väljer att köra för fort trots att man riskerar böter och i vissa fall att få körkortet återkallat.

den 13 mars 2009 10:54
Marcus sa...
Men faktum kvarstår i att problematiken inte skulle existera om den överimplementerade IPRED inte funnits.

Om man som du tror att de nya lagarna inte kommer att utnyttjas av de stora upphovsrättshavarna för utpressning av pengasvaga grupper (såsom barnfamiljer) som inte har råd med rättstvist, så tycker jag att man (du) är väldigt naiv (eller juridiskt insnöad).

Svar:
Utpressning ett allvarligt brott och har ingenting med detta att göra. Det handlar om skadeståndsanspråk, som ska styrkas. Värt att påpeka i sammanhanget är att illegal nedladdning ska ha skett i ”viss omfattning” för att personen bakom ett ip-nummer ska lämnas ut.

den 13 mars 2009 11:22
Anonym [6] sa...
Hur är det med privatpersoner som kör med öppna WLAN (eller något i stil med Fon) när branschen börjar skicka kravbrev. Har man rätt att ignorera dom då utan att oroa sig för att kronofogden tillsammans med någon branschsnubbe kommer och bär iväg med ens datorer? Jag som privatperson vill ju inte precis sitta och vara rädd för att tvingas sitta i domstol hela dagarna istället för att jobba bara för att man är vänlig mot medmänniskor och bjuder på öppen WLAN.

Men uttrycket "no good deed goes unpunished" stämmer väl som vanligt.

Svar:
Känner man oro för detta ska man givetvis inte ha ett öppet WLAN. Se det som en kalkylerad risk från din sida i så fall. Dessutom bör ett grundlöst krav naturligtvis alltid bestridas.

den 13 mars 2009 15:17
Anonym [11] sa...
Är inte detta endast din tolkning? Eller någon annan riksdagsledamots tolkning? Hur det egentligen kommer att bli och hur lagen kommer att tolkas och tillämpas kan väl _ingen_ veta säkert innan den tas upp i rättslig instans första gången?

(Och något säger mig att oavsett resultatet av den prövningen, så kommer detta att överklagas, så om några år kanske vi _vet_ hur det "bidde")

mvh-Leif Henriksson

Svar:
Min så kallade tolkning grundar sig på tillämpningen av rättsreglerna avseende civilprocessuella säkerhetsåtgärder. Andra riksdagsledamöter får svara för sina uttalanden och vilken grund de har för sina uttalalnden.

den 13 mars 2009 15:40
Peter sa... Men är inte KB samtidigt en nätanordnare och enligt ipred skyldig att hålla koll på vem som är uppkopplad?

Ipred är en förfärlig lag som stoppar mycket av den positiva internetmiljö som samhället skapat. Allt för att ge några skivbolag möjligheten att inte modernisera sina sätt att betalt.

Jag är förvånad över att borgerliga parti stöder en närmast kommunistisk lag.

Svar:
Min bedömning är det finns ingenting i lagstiftningen som inte gör det möjligt för KB att hålla sitt nätverk öppet. Brasklappen kan dock vara att någon eller några ansvariga vill främja eller är likgiltiga för om nätverket används för upphovsrättsintrång.

den 13 mars 2009 16:10
Furre sa...
Problemet för de flesta privatpersoner. och mindre företag, är att bli indragen i en domstolsprocess fungerar i praktiken som bestraffning. Speciellt med tanke på de, för en privatperson, ganska drastiska rättsmedel som kan användas intermistiskt. (Det finns redan vissa andra enklare rättsförfaranden där man använder sidoeffekter som privat bestraffning.)

Lagstiftningen kan användas på samma sätt som den i USA använda metoden "sue out of business" gentemot oskyldiga. Därför delar jag inte din uppfattning att KB i någon större omfattning missbedömt situationen, det är närmast självklart att de på sikt skulle komma att uppvaktas för att samarbeta (= avsätta resurser) för att hantera upphovsrättsintrång med mer eller mindre förtäckta hot om åtgärder om de inte gör det.

Svar:
KB är inget företag, KB är en offentlig institution och har enligt reglerna i regeringsformen skyldighet att följa gällande rättsregler.

den 13 mars 2009 21:09
Anonym [13] sa... Svara mig då Anti Avsan, hur ska IFPI och andra lobbyorganisationer bevisa vem det är som sitter bakom en IP adress?

Svar:
Det är IFPI:s problem att lösa. Faktum kvarstår: det ska bevisas vem som sitter bakom ett ip-nummer. Detta är dock i sig inte tillräckligt för att kunna bli skadeståndsskyldig för upphovsrättsintrång.

den 14 mars 2009 09:02
md2perpe sa...

Anti skriver:"Att även en rättighetshavare i fortsättningen kan få tillgång till IP-nummer genom ett av domstol beslutat informationsföreläggande innebär ju inte att man därigenom kan säga vem som har utfört intrånget."

För att få reda på IP-numret behöver de inte gå till domstol. De känner redan IP-numret från spaning på Internet, men vill få reda på vem som har använt numret vid en viss tidpunkt. Det är för det som de behöver kunna kräva att ISP:n som numret är kopplat till ger ut informationen.

Anti skriver:"Det räcker inte med ett IP-nummer för ett bifall till en talan om upphovsrättsintrång. Det erfordras ytterligare omständigheter. Det måste föras i bevis vem som har utfört intrånget och således ska vara ansvarig för den skada som uppkommit."

Jag antar att du nu talar om att stämma någon. För det kan ju inte krävas kännedom om vem som utfört intrånget när man vill få ut användaruppgifterna. I så fall vore IPRED helt meningslös och varför ha en meningslös lag?

Svar:
Du har uppfattat situationen rätt. Utan användaruppgifter kan ingen stämmas. Ip-nummer räcker inte.

Michael Gajditza sa...
Det förvånar mig att du som är både riksdagsman och rådman är så slarvig i din argumentation.
Du påstår genom din jämförelse att fildelning skulle vara lika med stöld. Om du skulle ha rätt i detta påstående så måste du i så fall förklara för mig varför inte fildelare lagförs för brottet stöld, som det definieras i brottsbalken 8 kap.?

Naturligtvis så beror det på att fildelning inte är stöld utan ett intrång i upphovsrätten. Att kalla det stöld är därför felaktigt och utgör endast ett försök att demonisera fildelare.

Lite senare i ditt inlägg så skriver du att Sverige har en skyldighet att implementera sanktionsdirektivet liksom alla andra EG-direktiv.

Det har du naturligtvis rätt i. Vad du skulle ha nämnt är också det faktum att Sverige inte har skyldighet att ge industrin de befogenheter den nu får i enlighet med den nyligen antagna lagen. Detta fastslås av EG-domstolen i en dom 080129 i mål nr. C-275/06 mellan parterna Productores de Música de España (Promusicae) och Telefónica de España SAU.

Att Sverige inte är tvingat att införa en lag som ger industrin rätt att få veta namn bakom IP-adresser framgår tydligt av domen som är för lång att publicera i sin helhet här.

Det torde dock framgå av den sista meningen i detta stycke att det förhåller sig som jag påstår.
”The Court of Justice notes that the exceptions permitted by the directives on the protection of personal data include the measures necessary for the protection of the rights and freedoms of others. As the directive on privacy and electronic communications does not specify the rights and freedoms concerned by that exception, it must be interpreted as expressing the Community legislature’s intention not to exclude from its scope the protection of the right to property or situations in which authors seek to obtain that protection in civil proceedings. It does not therefore preclude the possibility for the Member States of laying down an obligation to disclose personal data in the context of civil proceedings. However, it does not compel the Member States to lay down such an obligation.”

Sverige (läs regeringen) har alltså gått längre än vad direktivet kräver vilket företrädare för alliansen är väldigt noga med att prata tyst om.

* * *

den 15 mars 2009 00:37

Anonym [14] sa...
Oavsett vad man tycker om våra lagar om immaterialrätt tycker jag det är skrämmande att du blandar in stöld i det hela Anti. Du har varit yrkesverksam som både polis och domare, nog är du vara medveten om att stöld och upphovsrättsintrång inte är samma brott?

Svar:
Michael har givetvis rätt i att upphovsrättskränkning och stöld i juridisk mening inte är samma sak. Det var ett exempel från min sida som snarare bygger på en moralisk, och möjligen en filosofisk, jämförelse mellan resonemang på olika områden där enskilda människors äganderätt kränks. Tycker man att det är rätt att olovligen tillgodogöra det som annan har rätt till förstår jag att man kan uppröras över jämförelsen.

Dawit Isaak

Expressen frågar en riksdagsledamot varje dag om vad de har gjort för den fängslade journalisten Dawit Isaak. Mina svar finns att läsa här.

Tillägg om Almedalen

Jag kommer att medverka vid ytterligare ett seminarium i Almedalen kommande vecka. Läs mer på Moderater i riksdagens civilutskott.

Årets Almedalsvecka

I år kommer jag att medverka i tre stycken seminarier/samtal under Almedalsveckan (vecka 28).

Måndagen 29 juni, klockan 15.00, kommer jag att medverka i samtal med rubriken Står Plan- och bygglagen i vägen för för ökat bostadsbyggande och en lösning av bostadsbristen? Går det att öka bostadsbyggandet genom ändrad lagstiftning, och i så fall hur?. Arrangörer är nätverket Jagvillhabostad.nu. Läs mer om seminariet här.

Tisdag 30 juni medverkar jag på ett seminarium som Skattebetalarnas förening arrangerar tillsammans med Företagarförbundet. Rubriken på seminariet är Sveriges företag behöver rättssäkra skatter. Mer om seminariet kan du läsa här.

Onsdagen 1 juli, eftermiddag, deltar jag i seminariet När livet styrs av skuld och skam, som arrangeras av föreningen Insolvens Stockholm. Mer att läsa om semiariet finns här.

En hel del av alla evenemang och arrangemang, men inte alla, som genomförs under Almedalsveckan går att se här [1], [2].

Samrådsgruppen för nämndemän i Stockholms stad och län

I går hade samrådsgruppen för nämndemän ett möte i landstingssalen på Hantverkargatan i Stockholm. Gruppen är stor och det behövs därför en lokal som kan ta emot uppemot 200 personer. I går var uppslutningen förhållandevis god trots att vi är mitt inne i midsommarveckan med allt som ska klaras av, göras och ordnas.

Kvällens föredragshållare var Martin Grann som är adjungerad professor i psykolgi och utvecklingschef inom den svenska kriminalvården. Martin Grann är känd från ett långvarigt forskningsarbete inom ramen för "Centrum för våldsprevention", som är knutet till Karolinska Institutet.

Kvällens ämne var ungdomskriminalitet. Martin Grann redogjorde för hur bilden ser ut när det gäller olika typer av brott, i vilka åldrar människor är mest brottsaktiva och vilka faktorer som påverkar uppkomsten av ett kriminellt beteende. Det var ett intressant föredrag som kanske också väckte en del tankar om att bilden i media inte alltid stämmer särskilt bra överens med verkligheten.

Kvällen avslutades med en information om aktuella lagändringar och pågående arbete inom justitieområdet.

Ett antal nämndemän hade anmält förhinder och beklagat att de inte kunde närvara. Här kan jag bara säga att det kommer fler tilfällen och jag får passa på att - återigen - önska alla nämndemän och ledamöter i skattenämnder en trevlig sommar.

Moderaterna går framåt

Stockholms läns valkrets (Obs! Partisympatier="bästa parti" -skall inte jämföras med "partival") Ökningen för Moderaternafrån ca 38 procent i november2008 till ca 46 procent i maj 2009 är statistiskt säkerställd. Det är ävenminskningen för Kristdemokraterna från ca 3 procent till strax över 0 procent och minskningen för Socialdemokraternafrån ca 35 procent till ca 30 procent. Övriga skillnader jämfört med november 2008 ligger inom felmarginalerna. Jämfört med maj 2008 konstaterasen statistisktsäkerställd ökning för Moderaterna och statistisktsäkerställda minskningar för Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Så står det i Statistiska Centralbyråns, SCB, partisympatimätning för maj månad 2009, om valkretsen Stockholms län. Det är naturligtvis väldigt glädjande siffror. Mätningen, nedbruten på valkretsar, kan läsas här.

Moderaternas siffror för hela landet har också utvecklats positivt. Enligt partisympatiundersökningen skulle Moderaterna få 29,9 procent om det varit riksdagsval i maj i år. Så här skriver SCB om Moderaterna:

Moderaterna
Om det varit val i maj skulle Moderaterna få 29,9 ± 1,2 procent av rösterna. Jämfört med november 2008 kan en statistiskt säkerställd ökning på mellan 4,0 och 6,4 procentenheter noteras. Jämfört med valet 2006 finns en statistiskt säkerställd ökning av väljarandelen på mellan 2,5 och 4,9 procentenheter.

Ett pressmeddelande från SCB om partisympatiundersökningen finns att läsa här.

Nytt uppdrag

I dag tillträdde jag som ordförande för Moderaternas länsbänk i Stockholms län. Ett pressmeddelande om detta och vad jag vill uträtta med uppdraget kan du läsa här.

Några siffror från EU-valet

Nu är alla valsedlar och alla kryss från valet till EU-parlamentet räknade. Jag tänkte kort bara reflektera över siffrorna i Huddinge.

Valdeltagandet i Huddinge var 46,5 procent, något över riksgenomsnittet på 45,5 procent. Vid valet 2004 låg valdeltagandet på ungefär 37 procent i både Huddinge och i riket.

Moderaterna ökade från 21,3 procent till 22,5 procent, vilket var glädjande. Resultatet ligger högre än Moderaternas resultat på riksnivå. Resultatet gör också att Moderaterna är blev största parti bland de röstande i Huddinge.

Socialdemokraterna minskade med 2,9 procentenheter till 21,4 procent i Huddinges valmanskår. De blir därmed näst största parti i Huddinge, till skillnad från Stockholms stad där de blev fjärde största.

Här hittar du samtliga siffror, bortsett från personkryss, för hur huddingeborna röstade.

Fotboll på riksdagsnivå

Ikväll ska det spelas fotboll men det är inte landskampen mot Malta jag syftar på. Istället handlar det om dn årliga fotbollsmatchen mellan Alliansen och oppositionen. Alliansen har revansch att utkräva efter förluster de två senaste åren.

För egen del inleder jag matchen på avbytarbänken. Alliansens startelva finns att läsa här.

Sofia Arkelsten och Göran Pettersson har skrivit varsin inför match-bloggpost.

Artikel om kvinnlig styrelserepresentation

En uppenbar risk är också att det sätts en felaktig bild av att kvinnor som inte kan konkurrera på egna meriter. Vi menar att kvinnor kan konkurrera på egna meriter och att detta kommer att framgå om börsnoterade aktiebolag åläggs att göra en kompetensredovisning i sina årsredovisningar.

Någonstans måste frågan ändå ställas i klartext: Hur lång tid ska det behöva ta innan näringslivet uppnår det som staten har lyckats med?

Det finns fortfarande inga entydiga siffror som talar för att man i näringslivet har klarat att vända utvecklingen, men visa gärna att vi har fel.

Ingen blir gladare än vi.

Så avslutar jag och Hillevi Engström en artikel på SVT Opinion som resonerar kring kvinnors representation i bolagsstyrelser och hur den kan förbättras. Läs hela artikeln här.

Mera EU

Just när valrörelsen avslutats och de sista röstarna i valet till EU-parlamentet fortfarande räknas är det dags att flytta tankarna till nästa stora EU-händelse.

Om 21 dagar övertar Sverige ordförandeskapet i EU. Här finns en webbplats där du kan följa det svenska ordförandeskapet.

Gårdagens dörrknackningskampanj

Igår jag var ute och knackade dörr i Snättringe i Huddinge, för att kampanja om EU-valet. Naturligtvis var jag inte ensam, jag hade sällskap av ett antal aktiva moderater i Huddinge.

På det stora hela kan jag konstatera att det gick bra. Intresset var förhållandevis stort och några av samtalen var av det längre slaget.

Vi delade ut Moderatkvinnornas kokbok till dem som redan röstat på Moderaterna. I några fall gav vi också bort kokboken mot löfte om att personen ifråga skulle rösta på Moderaterna. Efter ett par timmar så avslutade vi dagens kampanjande.

Om Moderatkvinnornas kokbok går att läsa här.

Dörrknackning och valstuga i Huddinge

Imorgon, onsdag 27 maj, genomför Moderaterna i Huddinge en dörrknackningskampanj. Klockan 19.00 samlas vi på grusplanen vid Snättringeskolan. Förbered gärna en fråga som du vill ha besvarad när någon av oss ringer på din dörr. Men framför allt - gå och rösta.

Om det dyker upp någon fråga kan du med fördel besöka vår valstuga som slår upp dörrarna på fredag. Vid Stora scenen i Huddinge Centrum hittar du valstugan. Valstugan har öppet enligt följande:

Fredagen 29 maj kl 11-18

Lördag 30 maj kl 10-14

Söndag 31 maj kl 12-14

Måndag 1 juni kl 11-18

Tisdag 2 juni kl 11-18

Onsdag 3 juni kl 11-18

Torsdag 4 juni kl 11-18

Fredag 5 juni kl 11-18 (sista dagen)

Jag har. Har du?

EU-debatt och bloggdebutant

På söndag 24 maj kommer jag att delta i en EU-debatt som arrangeras av föreningen Förenade pakistanier i Botkyrka. Medarrangörer är Immigranternas riksförbund.

I skrivande stund är jag lite oklar över vilka mina meddebattörer kommer att vara men oavsett vilka det blir, så blir det säkert en intressant debatt.

Debatten hålls i föreningens lokaler, på Krögarvägen 18 i Norsborg. Teman för debatten är EU:s flyktingpolitik, rasism och integration.

* * *

Min moderate läns- och riksdagskollega Göran Pettersson tipsar på sin blogg om en annan person som tagit steget sina första steg som bloggare: finansminister Anders Borg. Det ska bli intressant att följa! Anders Borgs blogg hittar du här.

27 punkter för ett bättre EU

Idag har vi Moderater presenterat vårt valmanifest inför valet till Europaparlamentet. Hela dokumentet, tolv sidor, finnas att ladda ner här. Valmanifestet är döpt till Tid för ansvar.

I valmanifestet finns totalt 27 punkter som sammanfattar vad Moderaterna vill ha åstadkommit i Europaparlamentet och EU vid slutet av mandatperioden:

1. Förhindrat att arbetslösheten har bitit sig fast och utformat en strategi förnya jobb. EU behöver en strategi för att förhindra massarbetslöshet och möjliggöra fler och nya jobb. Öppna marknader, trygghet i omställning och bättre möjligheter för små företag att växa är viktiga element i detta.

2. Upprätthållit stabila statsfinanser. EU behöver starka statsfinanser, ansvarsfulla regeringar och koordinerade krisåtgärder. En välfungerande eurozon, med respekt förstabilitets- och tillväxtspaktens regler, är ett viktigt verktyg för att uppnå detta. För ekonomier som är satta under särskild hård press behövs en gemensam EU-strategi för vilka åtgärder som behövs.

3. Effektiva och stabila finansmarknader med gränsöverskridande tillsyn. Finansmarknaderna med bankernas gränsöverskridande verksamhet ställer nya krav på regelverk och tillsyn. En europeisk motsvarighet till den svenska finansinspektionen bör bildas för att förbättra tillsynen och därmed värna stabiliteten och skydda konsumenterna.

4. Respektera den svenska modellen. Vi slår vakt om den svenska modellen och varje lands rätt att välja sin arbetsmarknad. Gemensamma regler för rörlighet ska säkra rättigheter, motverka lönedumping och fortsätta respektera nationella system – inte reglera och detaljstyra arbetsmarknader på Europanivå.

5. Motverkat protektionism både inom och utanför EU. När krav höjs på merprotektionism vill vi att EU ska vara en stark röst för öppna marknader. Det är viktigt attEU:s medlemsstater inte bygger upp nya murar utan i stället värnar den fria rörligheten.

6. Forskning i världsklass. Vi vill införa en europeisk forskningspeng. Detta innebäratt forskningsresurser från EU ska kunna följa med forskaren och inte vara bundna till ett visst universitet. Förslaget möjliggör för fler europeiska forskningscentra i världsklass.

7. En global klimatpolitik på plats. Vi vill minska EU:s koldioxidutsläpp med minst 30procent till 2020 oavsett om ett internationellt avtal nås eller inte. Det är också viktigt attunderlätta för omvärlden att göra utsläppsreduktioner direkt i länder som inte har råd attgöra sådana på egen hand, så kallade flexibla mekanismer.

8. Minskat EU:s beroende av fossila bränslen. Vi vill ha en gemensam europeisk energimarknad med större produktion av utsläppssnål och förnybar energi. Miljövänlig svensk el kan underlätta för andra länder att minska sin användning av gas och olja. Därför behövs tydliga krav på utsläppsbegränsningar för tunga vägtransporter, personbilar,flyget och sjöfarten till 2020.

9. Bättre djurhållning och säkrare mat. Vi vill avskaffa dagens jordbrukssubventioner och satsa mer resurser på bättre djurhållning. Vi vill också verka för säkrare mat. EU:s konsumenter ska kunna känna sig trygga med vad de har på tallriken, vilket underlättas av tydliga och rättvisande innehållsförteckningar.

10. Förbättrat Östersjöns havsmiljö. Östersjön behöver en ny gemensam förvaltningsstrategi, för säkrare sjöfart och bättre havsmiljö. Fisket i Östersjön behöver ett system med individuellt överförbara fiskekvoter i syfte att få bukt med utfiskningen och svartfisket.

11. Låtit oss behålla makten över skogen och viltvården. Skogarna ser olika ut i Europa och synen på skogen skiljer sig åt. Därför är det viktigt att skogen inte blir ett område för EU att avgöra utan också i fortsättningen styrs av varje medlemsland. Även jakten bör bestämmas av varje medlemsland och de regelverk på EU-nivå som i dag finns bör därför förändras.

12. Stärkt det europeiska polissamarbetet. Vi vill utveckla polisens möjligheter att tahjälp av andra länders polis och stärka samarbetet mellan polisen och andra myndigheter länder emellan.

13. Förbättrat samarbetet mot trafficking. Människohandel är vår tids slaveri och måste bekämpas på alla nivåer. Vi vill bland annat att EU tar fram en särskild åtgärdsplan för ökat samarbete mellan ursprungs- och transitländer.

14. En tuffare politik mot narkotikan. Vi vill bekämpa narkotikan genom att stärka Europols verksamhet. Dessutom vill vi verka för att fler länder följer den svenska linjen om nolltolerans.

15. Förbättrat brottsoffrens rättigheter. Som medborgare ska det vara enkelt att anmäla om man blivit utsatt för ett brott, även om det har skett i ett annat medlemsland och det skall vara enkelt att delta i den rättsliga processen. Vi vill skynda på arbetet med gemensamma minimiregler för personers rättigheter i straffrättsligt förfarande, till exempel rätt till översättning och tolkning vid en domstolsprocess i ett annat medlemsland.

16. Stärkt integriteten och rättsäkerheten på Internet. Trygghet, rättssäkerhet och brottsbekämpning är lika viktiga på Internet som utanför. I frågan om upphovsrätt vill vi ha en rimlig balans mellan skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten. Det ska inte vara möjligt för det offentliga att stänga av människor från Internet utan domstolsprövning.

17. Förbättrade möjligheter att förebygga och hantera konflikter. Vi vill se ettEU som har större kapacitet att agera och samverka i alla stadier av konflikter.

18. Ett tydligt demokratifokus i allt externt arbete. EU:s externa arbete ska alltid fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill att EU publicerar sina rapporter om mänskliga rättigheter, kvalitetssäkra EU:s bistånd, motverka slöseri och se till attbistånd ges där det bidrar till demokrati, tillväxt och hållbar utveckling.

19. Utvecklat en gemensam europeisk asyl- och migrationspolitik. Det är viktigtatt alla länder i unionen tar sitt ansvar för flyktingströmmarna till Europa. En gemensampolitik på området leder till att EU som helhet kan välkomna fler människor.

20. Underlättat för arbetskraftsinvandring. Sveriges behov av arbetskraftsinvandringär bredare än den högkvalificerade arbetskraft som Blue Card-systemet riktar sig till.Sverige bör ligga i framkant för ett EU med mer arbetskraftsinvandring.

21. Ökat frihandeln i världen. Vi vill använda EU för att öka frihandeln. När vi avskaffarsubventionerna i gemensamma jordbrukspolitiken, till exempel exportsubventioner, ökar möjligheterna att få fram ett globalt frihandelsavtal. EU ska alltid vara en röst mot protektionism.

22. Minst 30 medlemsstater. EU:s utvidgning har varit framgångsrik och säkrat freden.Den har också påskyndat demokratiska reformer och varit betydelsefull för att skapa tillväxtoch välstånd. När röster nu höjs för att stänga dörren till EU vill vi i stället att utvidgningen ska fortsätta till nya länder.

23. Bekämpat byråkratin så det märks. EU behöver se över antalet myndigheter och effektivisera sitt arbete. Vi vill att en så kallad solnedgångsparagraf för EU-regler införs, så att regler som inte används under en viss tid upphör att gälla automatiskt. Om nya EU-myndigheter inrättas måste samtidigt minst en befintlig kunna avvecklas.

24. En bättre budget med bättre kontroll över utgifterna. EU:s budget behöver reformeras, bland annat så att jordbruks- och regionalstöd ska kunna avskaffas. Och de medel som används behöver kontrolleras bättre. Vi vill kräva nationella intyganden från alla länder om att de förbinder sig att använda EU:s medel på ett ansvarsfullt sätt. Dessutom bör förslag på nya åtaganden alltid motiveras på budgetgrund. Då ska Sveriges medlemsavgift kunna minskas.

25. Verkat för ett mer jämställt EU. EU bör uppmuntra länder och människor till ökad jämställdhet mellan könen. EU behöver även bli mer jämställt självt. Rekrytering till ledande positioner ska göras bland båda könen och i professionella processer. EU måste få fler kvinnor på ansvarspositioner, även på tjänstemannanivå.

26. Möjliggjort att söka sjukvård i hela Europa. Patienter ska, precis som läkareoch sjuksköterskor, kunna röra sig över gränserna, utan att det är för dyrt eller krångligt.Därför vill vi genomföra förslaget om patientrörlighet utan krångel eller dröjsmål.

27. Bättre öppenhet i beslutsfattandet. Både handlingar och beslut ska kunna nås, och begripas, av vanliga människor. Vi slår vakt om öppenheten i EU och vill att fler av EU:s handlingar publiceras på Internet, lätt åtkomliga för människor

EU-debatt i Nynäshamn ikväll

Förra måndagen var jag på kampanjbesök med elva kollegor från länsbänken i Stockholm. Ikväll är jag tillbaka i Nynäshamn för en EU-debatt i Folkets Hus klockan 19.00. Debatten är ett samarrangemang mellan partierna i Nynäshamn.

Moderaterna i Nynäshamn har en kort blänkare om detta på sin hemsida.

Bland övriga debattdeltagare märks bland andra Ulf Holm (mp) och den tidigare SSU-ordföranden Ardalan Shekarabi.

Dagliga filmklipp och dokumentärer

Med anledning av valet till EU-parlamentet släpper Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann dagligen, fram till 7 juni, ett videoklipp om Moderaternas kampanj och dagens händelser. Detta sker under vinjetten "Valledaren09s kanal" på Youtube. Idag släpptes den tredje filmen. Här kan du se de klipp som hittills släppts och följa de kommande klippen.

Gunnar Hökmark, Anna Ibrisagic, Cristofer Fjellner, Susanna Haby och Hans Wallmark. Så heter Moderaternas fem nationella toppkandidater på våra valsedlar. Givetvis kan du se dokumenterär om dem på nätet också. Under vinjetten "Kandidaterna" kan du se en kortare dokumentär om respektive toppkandidat.

Jag passar samtidigt på att slå ett slag för vår prisade EU-kampanjsajt: http://eu.moderat.se/.

Vårdnadstvister, del II

Tidigare idag publicerade Newsmill en uppföljande artikel, också denna av mig och Hillevi Engström, om vårdnadstvister och umgängesrätt med barn. Artikeln kan du läsa här.

Vi skrev den eftersom vi uppfattade att Joakim Ramstedt adresserade ett par frågor till oss i en artikel han författat och publicerat på Newsmill med anledning av den artikel vi publicerade i onsdags (se bloggposten under denna).

Uppslitande vårdnadstvister

Cecilia Gyllenhammar initierade häromdagen en debatt på debattsajten Newsmill om en mammas rätt att skydda sina barn i samband med en separation. I artikeln fanns saker att både stämma in i och att invända emot.

I en replik som publicerats på Newsmill invänder jag och min parti- och riksdagskollega Hillevi Engström emot Gyllenhammars inställning att en mammas "instinkt" att skydda sina barn skulle tillåta henne att göra vad hon tycker ”känns rätt”. Det är främmande i ett rättssamhälle.

Vi instämmer dock i att regelverket för hur vårdnadstvister ska lösas behöver ses över och kanske förändras.

Om den så kallade processordningen vid vårdnadstvister skriver vi bland annat:

Det svenska regelverket – eller processordningen, som det formellt heter – kring vårdnadstvister skulle behöva ses över. Som processordningen i dag är utformad så förstärker den i sämsta fall konflikterna mellan föräldrarna i stället för att leda till samförståndslösningar. Regelverket innebär i förekommande fall att en part måste argumentera varför han eller hon vill ha ensam vårdnad, varför han eller hon själv är mer lämpad än den andre och varför den andre är olämplig som vårdnadshavare. Detta skapar inte ett klimat av samförstånd.

Läs hela artikeln. I anslutning till vår artikel finns samtliga artiklar i debatten länkade.